Kajsas hemsida

Forskning

Hem
Forskning
Spindlar
Orkestrarna
Krypen
Fååglarna
Pyssel
CV
Gästbok

Eftersom det händer att folk frågar vad jag håller på med så kommer här en kort sammanfattning.

lcornutus.jpg
Nätspindel (Larinioides cornutus) med nätet fullt av fjädermygg.

Jag är till yrket biolog/ekolog med doktorsexamen i ekologi. Mina forskarintressen ligger inom födovävsekologi, framför allt är jag intresserad av storskalig födovävsekologi och processer på landskapsnivå. Detta kombinerar jag gärna med mitt intresse för småkryp i allmänhet och spindlar i synnerhet. Jag har även ett intresse för bevarandebiologi och naturvård.
 
Jag är för tillfället postdoktorsforskare på Aronia i finska Ekenäs, där jag jobbar med att kartera ekosystemtjänster på skärgårdsöar i Sverige, Finland och Estland för ett EU-projekt.
 
Jag läste biologi vid Lunds Universitet och tog examen 2002 i bevarandebiologi/naturvård. Mitt examensarbete handlade om hur populationsstorlek hos en rödlistad skalbagge som lever i hålträd, Osmoderma eremita, påverkades av olika egenskaper hos ekarna. Jag började doktorera vid Stockholms universitet 2005, och försvarade min avhandling "The spider and the Sea - Effects of marine subsidies on the role of spiders in terrestrial food webs" i juni 2009. Mitt doktorandprojekt handlade om hur flöden av näring och energi från havet upp på land påverkar strandekosystem, framför allt hur de påverkar rovdjurens roller i strandfödoväven. Och de rovdjur jag främst arbetar med är spindlar.

24t2liten.jpg
En av mina fältlokaler utanför Gräsö kust.

Sedan april 2011 jobbar jag med ekosystemtjänster i skärgårdsmiljö. Ekosystemtjänster är en term för de "gratistjänster" som naturen tillhandahåller, allt från stora reglerande processer som till exempel näringsretention, vattenrening, vattenreglering och klimatreglering, till lite mer småskaliga som fiskproduktion, viltproduktion, timmerproduktion, bete för tamdjur, pollination, bär- och svampproduktion, samt alla sådana funktioner naturen fyller som är viktiga för oss av kulturella, estetiska, rekreativa och hälsoskäl. Typiskt för ekosystemtjänster är att vi ofta tar dem för givna, och att de sällan inkluderas i ekonomiska modeller. Men ekosystemtjänsterna blir ofta väldigt dyra den dag de inte fungerar längre, dvs när vi måste ersätta dem med en "artificiell" lösning. Det är därför önskvärt att öka kunskapen om hur vi utnyttjar dem, hur vi upprätthåller dem och vad vi kan göra för att behålla dem även i framtiden. 
 
Jag arbetar med frågor som vilka ekosystemtjänster som är viktiga för öbor i skärgårdarna och varför, vilka ekosystemtjänster som utnyttjas och hur, och om och hur dessa ekosystemtjänster upprätthålls aktivt och av vem.  

2rocks2.jpg
En av mina Australiska fältlokaler (Two Rocks, sydvästra Australien)..

 
Några resultat från min forskning:
 
  • Spindlar är den strandlevande småkrypsgrupp som främst utnyttjar marina näringsflöden. Hur mycket varierar mellan olika grupper, men generellt utnyttjar de marina flöden i mycket hög grad -vissa hämtar all sin föda från havet.  
  • Marina näringsflöden leder till högre spindeltätheter på stränderna än inåt land, men dessa höga rovdjurstätheter verkar främst påverka andra strandlevande rovdjur, inte de lägre nivåerna i födoväven.
  • Näringsflödena når längre inåt land än t.ex. uppspolad tång i sig kan nå, eftersom vissa strandlevande djur, spindlar och tvåvingar (flugor och myggor) fungerar som vektorer som transporterar näringen från havet längre inåt land.
  • Det finns en stor individuell variation i användningen av näringsflödena hos spindlar på stränder, och denna påverkas negativt av övergödningen av Östersjön. Spindlarnas dieter blir mer likformiga ju mer övergött havet är och deras utnyttjande av marin näring minskar.
 

pardosaspegel1.jpg
Vargspindel (Pardosa spp,)

Publikationer
 

Vetenskapliga publikationer

Mellbrand, K., Lavery, P., Hyndes, G. & Hambäck, P. 2011. Linking land and sea - different pathways for marine subsidies.

Ecosystems 14(5): 732-744

 

Mellbrand, K & Hambäck, P. A. 2010. Coastal niches for

terrestrial predators - a stable isotope study. 

– Canadian Journal of Zoology 88: 1077-1085

 

Mellbrand, K., Östman, Ö. & Hambäck, P. A. 2010.

Effects of subsidized predators on coastal food webs in the

Baltic Sea area. –Basic and Applied Ecology 11(5): 450-458

 

Östman, Ö, Mellbrand, K & Hambäck, P. 2009. Edge or

dispersal effects – Their relative importance on arthropod

densities on small islands. – Basic and Applied Ecology 10: 475-484

 

Mellbrand, K. 2009. The Spider and the Sea - Effects of marine subsidies on the role of spiders in terrestrial food webs. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

 

Mellbrand, K. 2007. Beachcombers, landlubbers and able seemen - Effects of marine subsidies on roles of arthropod predators in coastal food webs. Licentiatavhandling. – Plants & Ecology 2007:7. 

 

 

Populärvetenskapliga publikationer

Kronestedt, T. & Mellbrand, K. 2006. Hoppspindeln Pseudicius encarpatus återfunnen i Sverige. –– Fauna & Flora 101:3

 

Radio

Den 29 december 2010 pratade jag småkryp i P4 Radio Malmöhus tillsammans med Linda Strand.

Kajsas hemsida