|
Eftersom det händer att folk frågar vad jag håller
på med så kommer här en kort sammanfattning.
|
| Nätspindel (Larinioides cornutus) med nätet fullt av fjädermygg. |
Jag är till yrket biolog/ekolog med doktorsexamen i ekologi.
Mina forskarintressen ligger inom födovävsekologi, framför allt är jag intresserad av storskalig födovävsekologi och processer
på landskapsnivå. Detta kombinerar jag gärna med mitt intresse för småkryp i allmänhet och spindlar i synnerhet. Jag har även ett
intresse för bevarandebiologi och naturvård.
Jag är för tillfället postdoktorsforskare på Aronia i finska Ekenäs, där jag jobbar med att
kartera ekosystemtjänster på skärgårdsöar i Sverige, Finland och Estland för ett EU-projekt.
Jag läste biologi vid Lunds Universitet och tog examen 2002 i bevarandebiologi/naturvård.
Mitt examensarbete handlade om hur populationsstorlek hos en rödlistad skalbagge som lever i hålträd, Osmoderma eremita,
påverkades av olika egenskaper hos ekarna. Jag började doktorera vid Stockholms universitet 2005, och försvarade
min avhandling "The spider and the Sea - Effects of marine subsidies on the role of spiders in terrestrial food webs" i
juni 2009. Mitt doktorandprojekt handlade om hur flöden av näring och energi från havet upp på land påverkar strandekosystem,
framför allt hur de påverkar rovdjurens roller i strandfödoväven. Och de rovdjur jag främst arbetar med är spindlar.
|
| En av mina fältlokaler utanför Gräsö kust. |
Sedan april 2011 jobbar jag med ekosystemtjänster i skärgårdsmiljö. Ekosystemtjänster är en
term för de "gratistjänster" som naturen tillhandahåller, allt från stora reglerande processer som till exempel näringsretention,
vattenrening, vattenreglering och klimatreglering, till lite mer småskaliga som fiskproduktion, viltproduktion,
timmerproduktion, bete för tamdjur, pollination, bär- och svampproduktion, samt alla sådana funktioner naturen fyller
som är viktiga för oss av kulturella, estetiska, rekreativa och hälsoskäl. Typiskt för ekosystemtjänster är
att vi ofta tar dem för givna, och att de sällan inkluderas i ekonomiska modeller. Men ekosystemtjänsterna blir ofta väldigt
dyra den dag de inte fungerar längre, dvs när vi måste ersätta dem med en "artificiell" lösning. Det är därför önskvärt
att öka kunskapen om hur vi utnyttjar dem, hur vi upprätthåller dem och vad vi kan göra för att behålla dem även
i framtiden.
Jag arbetar med frågor som vilka ekosystemtjänster som är viktiga för öbor i skärgårdarna
och varför, vilka ekosystemtjänster som utnyttjas och hur, och om och hur dessa ekosystemtjänster upprätthålls aktivt
och av vem.
|
| En av mina Australiska fältlokaler (Two Rocks, sydvästra Australien).. |
Några resultat från min forskning:
- Spindlar är den strandlevande småkrypsgrupp som främst utnyttjar marina näringsflöden.
Hur mycket varierar mellan olika grupper, men generellt utnyttjar de marina flöden i mycket hög grad -vissa
hämtar all sin föda från havet.
- Marina näringsflöden leder till högre spindeltätheter på stränderna än
inåt land, men dessa höga rovdjurstätheter verkar främst påverka andra strandlevande rovdjur, inte de lägre nivåerna
i födoväven.
- Näringsflödena når längre inåt land än t.ex. uppspolad tång i sig kan nå, eftersom vissa
strandlevande djur, spindlar och tvåvingar (flugor och myggor) fungerar som vektorer som transporterar näringen från
havet längre inåt land.
- Det finns en stor individuell variation i användningen av näringsflödena hos spindlar på stränder,
och denna påverkas negativt av övergödningen av Östersjön. Spindlarnas dieter blir mer likformiga ju mer övergött havet
är och deras utnyttjande av marin näring minskar.
|
| Vargspindel (Pardosa spp,) |
Publikationer
Vetenskapliga
publikationer
Mellbrand, K., Lavery, P., Hyndes, G. & Hambäck, P. 2011. Linking land and sea - different pathways for marine subsidies.
– Ecosystems 14(5): 732-744
Mellbrand, K & Hambäck, P. A. 2010. Coastal niches for
terrestrial predators - a stable isotope
study.
– Canadian Journal
of Zoology 88: 1077-1085
Mellbrand,
K., Östman, Ö. & Hambäck, P. A. 2010.
Effects of subsidized predators on coastal food webs in the
Baltic
Sea area. –Basic and Applied Ecology 11(5): 450-458
Östman, Ö, Mellbrand, K & Hambäck, P. 2009. Edge or
dispersal effects – Their relative importance on arthropod
densities on small islands. – Basic and Applied Ecology 10: 475-484
Mellbrand,
K. 2009. The Spider and the Sea - Effects of marine subsidies on the role of spiders in terrestrial food webs. Doktorsavhandling,
Stockholms universitet.
Mellbrand,
K. 2007. Beachcombers, landlubbers and able seemen - Effects of marine subsidies on roles of arthropod predators
in coastal food webs. Licentiatavhandling. – Plants & Ecology 2007:7.
Populärvetenskapliga
publikationer
Kronestedt, T. & Mellbrand, K. 2006. Hoppspindeln Pseudicius encarpatus återfunnen i
Sverige. –– Fauna & Flora 101:3
Radio
Den 29 december
2010 pratade jag småkryp i P4 Radio Malmöhus tillsammans med Linda Strand.
|
